Globaliseringen – Nobody's perfect
När vi idag pratar om att världen blir mindre, att den krymper tack vare eller på grund av – beroende på hur man ser på det – ny teknologi, nya färdsätt och en allt närmare relation länder sins emellan, har detta att göra med globalisering och en utveckling som kan spåras långt tillbaka i tiden.
Globalisering innebär att länder blir mer knutna till varandra och mer beroende av varandra. Ett exempel på detta är världsekonomin. Förut var länder – eller kanske snarare geografiska enheter då det inte alltid är självklart att tala om länder förrän under en senare del av historien – mer åtskilda från varandra. Kontakter kunde ske mellan olika grupperingar inom ett mindre geografisk område men det var ingen självklarhet att ge sig ut över stora land- eller havsmassor för att bedriva handel med andra. När möjligheterna sedan för långväga kontakter blev ett faktum kunde handel, information och kultur spridas över långa sträckor. Allt detta ledde fram till det ekonomiska system vi har idag, som baseras på hundratals och åter hundratals år av utveckling av handel och ekonomiskt beroende över land och hav. Idag är vi därför knutna till varandra ekonomiskt. Om ekonomin dalar i ett land påverkar det många andra. Senast kan vi se börskraschen i USA år 2008 som ett exempel på detta, då även ekonomier på andra håll, även Sverige, berördes, i större eller mindre utsträckning.
Vad gäller den ekonomiska biten av globalisering är det inte bara risker som den för med sig, utan även möjligheter. Många av kontakterna mellan länder har från början baserats på handel. En grupp människor har haft en vara som andra gärna ville vara och på den vägen har ett utbyte kunnat göras mot en annan vara som den första gruppen var beroende av. Ekonomin är ett uttryck för de varor och tjänster som färdas över landsgränserna. Här sitter jag med min iPhone som är skapad av ett amerikansk företag men producerad i Taiwan, äter jordgubbar från Belgien (för våra svenska har inte kommit än) och dricker te som kommer från Kina. Tiden då man kunde leva utan att någonsin komma i kontakt med andra länder och kulturer är förbi (och den har varit förbi en lång tid).
Konsumismen då? Den otroliga kraft som har eskalerat i och med globaliseringens utveckling och som säger åt oss att "köpa, köpa, köpa"; ja, den är väl kanske inte så bra. Av flera anledningar. Dels därför att den lägger värden på fel saker, vilket är varför vi lever i en oerhört materialistisk värld där vi tror att lycka kan köpas för pengar. Dels därför att den ofta påverkar vårt klimat negativt och dessutom även de människor som jobbar med att framställa dessa varor som vi konsumerar. Snabbt och billigt ska det vara i dagens samhälle, vilket leder till användningen av material som är billiga och lätta att framställa men som ofta kostar på miljön och utnyttjandet av arbetskraft. Här är västvärlden en stor skurk. Vi konsumerar medan människor i utvecklingsländer får jobba som slavar under hemska förhållanden som kan vara rent ut sagt dödliga, samtidigt som deras närbygd förstörs.
Således kan globalisering leda till värre förhållanden för människor. Men kan globaliseringen även göra saker bättre? Teknik och medicin hade inte varit där de är idag om det inte vore för globaliseringen. Teknik har utvecklats för att kunna hålla kontakt mellan vitt skilda områden och den medicin som spridits i dess skugga har lett till en stor nedgång i dödligheten på många håll i världen. Sjukdomar som förut tog många liv kan nu lätt botas. Vad gäller det sociala livet har teknik även gjort att demokratin främjats – även om det funnits och finns bakslag. Med tillgång till datorer, mobiltelefoner och framförallt internet kan vem som helst komma i kontakt med andra tankesätt och ny information som annars inte hade varit tillgänglig. Hotet mot detta, dock, är att det sprids mycket felaktig information på nätet, så källkritik är vitalt. Förutom detta finns det även stater där hård censur råder och där detta, därför, förhindrar individen från att ta del av särskild information. Sedan finns det ytterligare något att tala om och det är det faktum att den nya tekniken inte är en självklarhet för alla. Här, i Sverige, kanske det är det (säg åt någon på skoj att du inte har mobiltelefon bara för att se hur de reagerar) men alla länder är inte som Sverige. Det finns alltså många hinder.
Globaliseringen har även inneburit ett närmare samarbete länder emellan, och detta har gett upphov till gemenskaper så som FN och EU, samt olika globala organisationer. Genom dessa samarbetar olika länder för att främja mänskliga rättigheter, bidra till en bättre miljö och ett bättre klimat och förebygga krig – även om vissa är mer motvilliga än andra på en eller flera av dessa punkter. Detta innebär alltså inte att mänskliga rättigheter alltid efterlevs, eller att alla världsledare tror på klimathotet och gör någonting aktivt för att hjälpa planeten, eller, för den delen, att det inte finns de som önskar orsaka så stor skada de kan, men det är i alla fall ett gemensamt försök att göra världen lite bättre, och i mångt och mycket skulle jag säga att det har lyckas, men det finns fortfarande väldigt mycket att jobba på.
Slutligen vill jag ta upp globaliseringen i förhållande till kultur. Kulturutbyte mellan olika folk har länge varit ett faktum. Skillnaden nu mot för säg 1000 år sen eller till och med "bara" 500 år sedan, är att utbytet sker i en mycket högre hastighet – vilket är något man kan säga om globalisering över huvudtaget över bara de senaste 100 åren. Även om folk reste då också (till exempel för handel eller för expansion av sitt rike) så var det i mycket mindre utsträckning. Nu för tiden är det bara att ta fram datorn, välja flygbolag och boka en resa. Man kan till och med boka en resa för samma dag. Tänk vilken planering som krävdes när ett skepp skulle segla från Europa till Kina! Kultur sprids därför oerhört snabbt från en del av världen till en annan. Vi lever allt mer i en mångkulturell värld och ett mångkulturellt samhälle. Är detta bra då? Utraderar detta inte vår egen kulturella identitet? Personligen tycker jag att kulturellt utbyte är bra, och jag anser inte att det utraderat vår egen kulturella identitet – om något sådant ens existerar, 'cause let's be honest, kontakter har skett mellan människor av olika kulturer under så lång tid att det knappast kan finnas en enda kultur som inte har drag av andra kulturer. Dock, visst kan man tala om att en minoritetskultur "äts" upp av en majoritetskultur, men för det första gäller detta främst mindre enheter så som säregna kulturella drag inom vissa mindre regioner inte hela länder, och för det andra så har detta skett sedan urminnes tider och är en baksida av globaliseringen som vi knappast kan undvika.
Jag skulle vilja säga att globaliseringen har en snöbollseffekt. Den börjar i det lilla men rullar och rullar och blir större och större – och det är väldigt svårt att få stopp på den. Visst har den nackdelar, men globalisering för även bra saker med sig. Sedan får jag väl också säga att jag, som svensk och västerländsk, är böjd att lättare se det positiva än det negativa. Sedan har globaliseringen en enorm kraft och, inte för att vara pessimistisk men, jag tror inte att vi kan stoppa den. Så låt oss istället använda den kraften för att göra gott i världen.
Globalisering innebär att länder blir mer knutna till varandra och mer beroende av varandra. Ett exempel på detta är världsekonomin. Förut var länder – eller kanske snarare geografiska enheter då det inte alltid är självklart att tala om länder förrän under en senare del av historien – mer åtskilda från varandra. Kontakter kunde ske mellan olika grupperingar inom ett mindre geografisk område men det var ingen självklarhet att ge sig ut över stora land- eller havsmassor för att bedriva handel med andra. När möjligheterna sedan för långväga kontakter blev ett faktum kunde handel, information och kultur spridas över långa sträckor. Allt detta ledde fram till det ekonomiska system vi har idag, som baseras på hundratals och åter hundratals år av utveckling av handel och ekonomiskt beroende över land och hav. Idag är vi därför knutna till varandra ekonomiskt. Om ekonomin dalar i ett land påverkar det många andra. Senast kan vi se börskraschen i USA år 2008 som ett exempel på detta, då även ekonomier på andra håll, även Sverige, berördes, i större eller mindre utsträckning.
Vad gäller den ekonomiska biten av globalisering är det inte bara risker som den för med sig, utan även möjligheter. Många av kontakterna mellan länder har från början baserats på handel. En grupp människor har haft en vara som andra gärna ville vara och på den vägen har ett utbyte kunnat göras mot en annan vara som den första gruppen var beroende av. Ekonomin är ett uttryck för de varor och tjänster som färdas över landsgränserna. Här sitter jag med min iPhone som är skapad av ett amerikansk företag men producerad i Taiwan, äter jordgubbar från Belgien (för våra svenska har inte kommit än) och dricker te som kommer från Kina. Tiden då man kunde leva utan att någonsin komma i kontakt med andra länder och kulturer är förbi (och den har varit förbi en lång tid).
Konsumismen då? Den otroliga kraft som har eskalerat i och med globaliseringens utveckling och som säger åt oss att "köpa, köpa, köpa"; ja, den är väl kanske inte så bra. Av flera anledningar. Dels därför att den lägger värden på fel saker, vilket är varför vi lever i en oerhört materialistisk värld där vi tror att lycka kan köpas för pengar. Dels därför att den ofta påverkar vårt klimat negativt och dessutom även de människor som jobbar med att framställa dessa varor som vi konsumerar. Snabbt och billigt ska det vara i dagens samhälle, vilket leder till användningen av material som är billiga och lätta att framställa men som ofta kostar på miljön och utnyttjandet av arbetskraft. Här är västvärlden en stor skurk. Vi konsumerar medan människor i utvecklingsländer får jobba som slavar under hemska förhållanden som kan vara rent ut sagt dödliga, samtidigt som deras närbygd förstörs.
Således kan globalisering leda till värre förhållanden för människor. Men kan globaliseringen även göra saker bättre? Teknik och medicin hade inte varit där de är idag om det inte vore för globaliseringen. Teknik har utvecklats för att kunna hålla kontakt mellan vitt skilda områden och den medicin som spridits i dess skugga har lett till en stor nedgång i dödligheten på många håll i världen. Sjukdomar som förut tog många liv kan nu lätt botas. Vad gäller det sociala livet har teknik även gjort att demokratin främjats – även om det funnits och finns bakslag. Med tillgång till datorer, mobiltelefoner och framförallt internet kan vem som helst komma i kontakt med andra tankesätt och ny information som annars inte hade varit tillgänglig. Hotet mot detta, dock, är att det sprids mycket felaktig information på nätet, så källkritik är vitalt. Förutom detta finns det även stater där hård censur råder och där detta, därför, förhindrar individen från att ta del av särskild information. Sedan finns det ytterligare något att tala om och det är det faktum att den nya tekniken inte är en självklarhet för alla. Här, i Sverige, kanske det är det (säg åt någon på skoj att du inte har mobiltelefon bara för att se hur de reagerar) men alla länder är inte som Sverige. Det finns alltså många hinder.
Globaliseringen har även inneburit ett närmare samarbete länder emellan, och detta har gett upphov till gemenskaper så som FN och EU, samt olika globala organisationer. Genom dessa samarbetar olika länder för att främja mänskliga rättigheter, bidra till en bättre miljö och ett bättre klimat och förebygga krig – även om vissa är mer motvilliga än andra på en eller flera av dessa punkter. Detta innebär alltså inte att mänskliga rättigheter alltid efterlevs, eller att alla världsledare tror på klimathotet och gör någonting aktivt för att hjälpa planeten, eller, för den delen, att det inte finns de som önskar orsaka så stor skada de kan, men det är i alla fall ett gemensamt försök att göra världen lite bättre, och i mångt och mycket skulle jag säga att det har lyckas, men det finns fortfarande väldigt mycket att jobba på.
Slutligen vill jag ta upp globaliseringen i förhållande till kultur. Kulturutbyte mellan olika folk har länge varit ett faktum. Skillnaden nu mot för säg 1000 år sen eller till och med "bara" 500 år sedan, är att utbytet sker i en mycket högre hastighet – vilket är något man kan säga om globalisering över huvudtaget över bara de senaste 100 åren. Även om folk reste då också (till exempel för handel eller för expansion av sitt rike) så var det i mycket mindre utsträckning. Nu för tiden är det bara att ta fram datorn, välja flygbolag och boka en resa. Man kan till och med boka en resa för samma dag. Tänk vilken planering som krävdes när ett skepp skulle segla från Europa till Kina! Kultur sprids därför oerhört snabbt från en del av världen till en annan. Vi lever allt mer i en mångkulturell värld och ett mångkulturellt samhälle. Är detta bra då? Utraderar detta inte vår egen kulturella identitet? Personligen tycker jag att kulturellt utbyte är bra, och jag anser inte att det utraderat vår egen kulturella identitet – om något sådant ens existerar, 'cause let's be honest, kontakter har skett mellan människor av olika kulturer under så lång tid att det knappast kan finnas en enda kultur som inte har drag av andra kulturer. Dock, visst kan man tala om att en minoritetskultur "äts" upp av en majoritetskultur, men för det första gäller detta främst mindre enheter så som säregna kulturella drag inom vissa mindre regioner inte hela länder, och för det andra så har detta skett sedan urminnes tider och är en baksida av globaliseringen som vi knappast kan undvika.
Jag skulle vilja säga att globaliseringen har en snöbollseffekt. Den börjar i det lilla men rullar och rullar och blir större och större – och det är väldigt svårt att få stopp på den. Visst har den nackdelar, men globalisering för även bra saker med sig. Sedan får jag väl också säga att jag, som svensk och västerländsk, är böjd att lättare se det positiva än det negativa. Sedan har globaliseringen en enorm kraft och, inte för att vara pessimistisk men, jag tror inte att vi kan stoppa den. Så låt oss istället använda den kraften för att göra gott i världen.
Kommentarer
Skicka en kommentar